57 dagar som skakade Sverige |
|
|||
|Inledning |Artikel 1 |Artikel 2 |Artikel 3 |Artikel 4 |Artikel 5 |Artikel 6 |Artikel 7 |Artikel 8 |Artikel 9 |Artikel 10 |Artikel 11 |Artikel 12 |Artikel 13 |Artikel 14 |Artikel 15 |Artikel 16 |Artikel 17 |Artikel 18 |Artikel 19 |Artikel 20 |Artikel 21 |Artikel 22 |Boktips |Länkar |Tack till! |
GRUVSTREJKEN 40 ÅR 1969-2009 Artiklarna och bilderna som presenteras på denna hemsida är hämtade från, Norrskensflammans (Nfl) ”Strejk-special” om inget annat uppges. Strejk-specialen publicerades kort efter strejkens slut. Texten i artiklarna är nedskrivna på nytt, men är autentiska med originalet. Namnen på Norrskensflammans skribenter står i anslutning till den artikel de är upphov till. |
Ture Rantatalo
|
||
Ture Rantatalo: Vi borde nog ha STOPPAT NARVIK - Jag är inte starkare än någon annan i strejkkommittén. Det är kommittén som skall ha äran om den här konflikten kan föras till ett lyckligt slut, säger Ture Rantatalo som kommentar till den glorifiering av honom som massmedia försökt göra. En av de viktigaste lärdomar Ture Rantatalo skaffat under den här strejken, är att man nog i en liknande kamp inte får vara för snäll. Man hade kunnat få arbetarna vid LKAB i Narvik att sympatistrejka, men man förklarade att man ”inte ville använda mera våld än vad nöden krävde”. Därför vädjade man till dem att inte strejka. Nu efteråt har man förstått att LKAB egentligen inte förlorade så mycket på strejken, därför att skeppningen pågick. Sin syn på vilda strejker sammanfattar han så här: - En vild strejk, eller arbetsnedläggelse i en sådan situation som rådde vid LKAB är den bästa och enda metoden för att komma tillrätta med missförhållandena. Några andra vägar finns ju inte, när man förhandlingsvägen inte kommer någonvart. - Arbetarna har inte längre medbestämmanderätt i fackföreningar. En av de viktigaste lärdomarna av den här strejken är väl, att förbundet måste göras starkare, starkare i den meningen att medlemmarna eller medlemsmajoriteten skall få tillbaka rätten att avgöra och fatta beslut i frågor som rör deras intressen. Inte som hittills varit fallet inom gruvförbundet, att de avgörande frågorna gjorts upp så att säga över huvudet på medlemmarna, menar Ture Rantatalo. |
||||