57 dagar som skakade Sverige |
|
|||
|Inledning |Artikel 1 |Artikel 2 |Artikel 3 |Artikel 4 |Artikel 5 |Artikel 6 |Artikel 7 |Artikel 8 |Artikel 9 |Artikel 10 |Artikel 11 |Artikel 12 |Artikel 13 |Artikel 14 |Artikel 15 |Artikel 16 |Artikel 17 |Artikel 18 |Artikel 19 |Artikel 20 |Artikel 21 |Artikel 22 |Boktips |Länkar |Tack till! |
GRUVSTREJKEN 40 ÅR 1969-2009 Artiklarna och bilderna som presenteras på denna hemsida är hämtade från, Norrskensflammans (Nfl) ”Strejk-special” om inget annat uppges. Strejk-specialen publicerades kort efter strejkens slut. Texten i artiklarna är nedskrivna på nytt, men är autentiska med originalet. Namnen på Norrskensflammans skribenter står i anslutning till den artikel de är upphov till. |
JOHNNY NILSSON
ledamot i förhandlingsdelegationen
och ordförande i Malmbergets strejkkommitté.
|
||
Johnny Nilsson: Jag har lärt mer än på tio normala år Johnny Nilsson, ledamot i förhandlingsdelegationen och ordförande i Malmbergets strejkkommitté: - På den här tiden har jag lärt mig mer om människor och om fackligt liv än någonsin. Jag har på några månader skaffat lärdomar som man under normala förhållanden hade behövt tio år. Det är en av de erfarenheter som den här strejken gett, säger Johnny Nilsson, och det han lärt är bl. a., att sådana här strejker är det enda som arbetarna kan tillgripa när de är fjättrade till händer och fötter av paragrafer och bestämmelser. - Men, säger han, jag vill inte kalla det för ”vilda strejker” utan för arbetsnedläggelse o sådana får inte syfta till att slå sönder fackföreningar. Bland de många orsaker som finns till den här konflikten är en svag fackförening, eller en svag förbundsledning. Den har till och med motarbetat sina medlemmar. Jag vill inte använda ordet ”utrensning” på det som måste följa sedan förhandlingarna här har slutförts. Men låt oss kalla det för ”operation förstärkning” av vårt förbund. Det är absolut nödvändigt att starta en sådan. Och med den operationen syftar jag inte till något samgående i ett större förbund. Johnny Nilsson förklarar riktigheten i arbetsnedläggelsen så här: - Missnöjet har legat och pyrt länge i Malmfälten. Anledningarna har varit många och nya har kommit till, undan för undan. Fackföreningen och dess förbund har inte förmått agera på ett sådant sätt att man kunnat sätta stopp. Medlemmarna har undan för undan upplevt detta som en växande vanmakt. Speciellt under hösten i fjol har ”grytan” börjat sjuda och första missnöjesyttringen kom i truckverkstaden i Kiruna. Man måste acceptera det som en naturlig reaktion, att grytan sedan kokade över fullständigt. Arbetarna såg ingen annan möjlighet att få utlopp för sin bitterhet. - Under sådana förhållanden som varit rådande i Malmfälten, måste man acceptera den totala arbetsnedläggelsen som kampmetod, menar Nilsson. Massmedia har framställt Ture Rantatalo som den starke mannen, som lyckades få gruvarbetarna till arbetet. Så här ser Johnny Nilsson på den frågan: - Tidningarna har romantiserat en hel del här. Ture kom att spela den rollen, därför att de strejkande hade förtroende för honom, men jag vill framhålla att minst lika stor betydelse i den här kampen är och har varit enigheten bland gruvarbetarna och deras strejkledningar. Kraften i denna enighet ger också i sin tur styrka åt Ture. - Jag hoppas att det inte behöver bli en ny strejk, säger Nilsson på en fråga om han tror att det kan bli en sådan. - För mig förefaller det som om motparten är positivt inställd på så sätt att man vill fortast möjligt få den här uppgörelsen klar. Visst kan det haka upp sig på petitesser fortfarande, men jag hoppas innerligt att det inte skall gå så långt att en ny strejk måste till. Men, fortsätter han, som det låter bland gubbarna så är de beredda att strejka på nytt om det behövs. Den andan tycks råda överallt bland gruvjobbarna och jag tror inte att det bara är tomma ord. |
||||